1 Inledning

Tidigare i år publicerades proposition 2021/22:119 Modernare regler för användningen av tvångsmedel till regeringens förslag på lagändringar avseende tvångsmedel som lades fram i december förra året.^{(1)Lagrådsremiss Modernare regler för användningen av tvångsmedel, publicerad den 1 december 2021.} Förslaget kom som en reaktion på att teknikutvecklingen bidragit till att brottsligheten blivit alltmer svår och komplex att utreda och lagföra.

En angränsande fråga behandlades i Mål Ö 4651–21 ”Årsopgørelserna” där Högsta domstolen (HD) biföll ett yrkande om edition avseende elektroniskt lagrade handlingar i en utländsk myndighets molntjänst. HD gjorde bedömningen att svaranden fick anses inneha handlingarna.

2 HD:s dom

I målet, som rörde underhållsbidrag till barn, yrkade käranden att tingsrätten skulle förelägga svaranden att inkomma med elektroniska handlingar från den danska skattemyndigheten. Svaranden bestred i sin tur editionsyrkandet och invände att han inte hade handlingarna och vidare saknade möjlighet att få tillgång till dessa, och att han därför inte kunde betraktas som innehavare av handlingarna. Editionsyrkandet ogillades av tingsrätten och dom meddelades, vilken sedermera, efter överklagande till hovrätten, kom att ändras vad gäller editionsfrågan. Svaranden överklagade senare hovrättens dom till HD som meddelande prövningstillstånd.^{(2)Högsta domstolens dom Mål nr Ö 4651–21, meddelat i Stockholm den 8 april 2022, p. 1–3.}

HD prövade bl.a. frågan om vad som krävs för att en person ska anses inneha en elektronisk handling på ett sådant sätt som utgör en förutsättning för edition, och gick inledningsvis igenom allmänna förutsättningar för edition^{(3)Huvudregeln är att den som innehar en skriftlig handling, som kan antas ha betydelse som bevis, är skyldig att förete den (38 kap. 2 § rättegångsbalken).}, och dess tillämplighet på elektroniskt lagrade handlingar^{(4)Förhållandet att uppgifter är elektroniskt lagrade utgör inte ett hinder för att utskrifter avseende uppgifterna görs till föremål för edition, jfr. NJA 1998 s. 829 ”Loggfilerna”.}, samt domstolars rätt att utfärda förelägganden.^{(5)Mål nr Ö 4651–21, p. 5–10.}

Uppdateringen innebär bl.a. att förbudet mot att beslagta meddelanden mellan den misstänkte och en närstående avskaffas, en ny skyldighet för enskilda att under vissa förutsättningar medverka till biometrisk autentisering, en möjlighet att förelägga enskilda att tillhandahålla handlingar under ett tidigare stadium i en förundersökning samt en ny möjlighet att under vissa förutsättningar dröja med underrättelse om att tvångsmedel använts.

HD övergick därefter till att närmare redogöra för förutsättningarna i frågan om innehavskravet. HD konstaterade att endast den som innehar en handling kan föreläggas att förete den, men att ägandet av handlingen inte utgör någon förutsättning för innehav. I stället räcker det att personen ”på ett fysiskt eller jämförbart sätt har tillgång till handlingen genom att i allmän mening ha handlingen i sin besittning” för att innehavskravet ska anses uppfyllt.

HD konstaterade vidare att det för handlingar som finns lagrade i elektronisk form, t.ex. i en molntjänst eller extern databas, räcker att editionssvaranden har en ”på lag eller avtal grundad ovillkorlig rätt till handlingen och kan få tillgång till information t.ex. genom inloggning” för att innehavskravet ska vara uppfyllt.^{(6)Mål nr Ö 4651–21, p. 11–13.}

HD konstaterade även i sin redogörelse förinnehavskravet att den digitala utvecklingen har inneburit att förvaring av fysiska handlingar hos en person alltmer ersatts av förvaring hos tredje man – i elektronisk form. Handlingar lagras eller hanteras idag ofta genom IT-tjänster, t.ex. molntjänster.

3 Modernare regler för användning av tvångsmedel

Det är intressant att HD:s dom och klargörandet kring innehavskravet kom i samband med publiceringen av propositionen om modernare regler för användningen av tvångsmedel.

Syftet med ändringarna är att uppdatera och modernisera regleringen av användning av tvångsmedel. Uppdateringen innebär bl.a. att förbudet mot att beslagta meddelanden mellan den misstänkte och en närstående avskaffas, en ny skyldighet för enskilda att under vissa förutsättningar medverka till biometrisk autentisering, en möjlighet att förelägga enskilda att tillhandahålla handlingar under ett tidigare stadium i en förundersökning samt en ny möjlighet att under vissa förutsättningar dröja med underrättelse om att tvångsmedel använts. Mest intressant är kanske införandet av ett nytt tvångsmedel: genomsökning på distans – vilket kan säkra tillgång till elektroniska handlingar i t.ex. molntjänster eller externa servrar.

Det nya tvångsmedlet genomsökning på distans tänkt att införas och definieras i 28 kap. rättegångsbalken (1942:740) som sökning efter handlingar som ”finns lagrade i ett avläsningsbart informationssystem utanför den elektroniska kommunikationsutrustning som används för att utföra genomsökningen”. Under förutsättning att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelsestraff kan följa får genomsökning på distans genomföras, ett sådant beslut fattas av undersökningsledare, åklagare eller av rätten. Genomsökningen ska utföras i ett avläsningsbart informationssystem som den som skäligen misstänks kan antas ha använt (10 a-10 d §§).^{(7)Proposition 2021/22:119, Modernare regler för användningen av tvångsmedel, s. 14 f.}